Hej alla! Jag heter Irma, och jag ska gästblogg här nu! Jag vann en gästbloggning här på Hastoponny hos en tävling hon hade på bilddagboken! (eller aah, dayviews som det nu heter). Det var en tävling om finaste sommarbilden, och jag tävlade med den här bilden :
Ja, kan berätta lite om mej själv. Jag heter Irma Björnwall, är en 14-årig tjej med fötterna på jorden. Han tidigare haft en liten envis b-ponny, som jag efter blod, svett och tårar, lyckats ta oss från att stanna ut oss på 50 cm/LD banor till vinster och placeringar i Reg LB. Dock blev vi tvunga att gå skiljda vägar förra sommaren , tyvärr.
Men ganska direkt efter fick jag hem min nya D-ponny Enets Smirnoff! När jag provred honom vart jag helt kär, och trotts att han var "dressyrhäst" bestämde jag mej för att jag ville ha honom. Så jag sadlade om från att vara en hoppryttare och blev en äkta dressyrmupp! ;) (dock har jag aldrig slutat hoppa helt, jag hopptävlar fortfarande!)
Jag och Smirre, som han då kallas, att tävlat upp till LB hoppning och LA:4a i dressyr. Dock har vi mycket högre mål! Ni kan följa våran resa på min blogg (http://Irama.blogg.se) .
men det jag vill skriva om var egentligen inte bara om mej och min ponny. Utan en sak som är ett sort problem för många, presentationsångest! Det har jag haft problem med så många gånger! Redan från min och Smirres allra första start i dressyr har det gått bra. Vi red på 70% i en LC:1a och vann.Ohc framgångarna bara fortsatte. Och ibörjan tyckte jag att det bara var kul, dom första 3 vinsterna ungefär. Men efter det började folk att snacka.
Att Smirre gjorde allt jobb själv och det bara var för mej att sitta och styra.
Och att jag snart skulle förstöra honom.
Och det har varit så sjukt jobbigt för mej.
Att jag, varje tävling,
var tvungen att prestera för att folk inte skulle börja tro att jag hade förstört honom,
om jag någon gång skulle råka misslyckas på en tävling.
Så på varje tävling, på framridningen när det snart var min tur att gå in på banan.
Såg jag hur läktaren började fyllas med folk som viskade.
Och 50% hoppades säkert att jag skulle misslyckas.
För jag var ju från början , bara en b-ponny ryttare på en liten envis ponny, som helt plötsligt hade blivit en konkurrent. Och när jag gick in på banan tänkte jag varje gång "Alla kollar på dej Irma, PRESTERA!" .Jag kan tänka mej att det är väldigt många som tänker så, att man är tvungen att prestera och få det att gå bra varje gång. Men det håller ju inte, inte i längden.
Jag nådde som en slags gräns, en gräns där jag kännde att detta inte kommer hålla.Snart kommer motgångarna. Snart kommer det börja gå dåligt. Snart kommer dom som pratar att få vatten på sin kvarn. Och så kom motgången. Jag gjorde en helkass ritt. Och jag grät floder efteråt. Och efter den ritten kom iprincip alla fram och frågade hur det hade gått.
Och jag vart tvungen att säga hur det hade gått, att det hade gått helkasst.Att vi inte hade varit överrens alls.
Men efter den motgången nådde jag somsagt en gräns.
Jag vägrade att låta dom som satt på läktaren att få mej
att bli så nervös så jag bryter ihop.
Vägrade låta dom få mej att må dåligt. Så efter den tävlingen
blev jag faktist otroligt tacksam att det hade gått dåligt.
Att jag hade brytit ihop, men kommit igen. Och lyckats skaka av mej alla,
sluta bry mej om vad dom på läktarn tyckte.
Och det är de jag vill säga till alla ni som har någon gång fått presentationsångest,
se dej omkring. Världen kommer inte gå under
. Skit i vad andra tycker och tänker. Stå upp för dej och din ponny/häst. Huvudsaken är att ni har kul på tävlingsbanorna.
Somsagt så får ni hemsk gärna följa min och Smirres resa mot toppen av eliten på http://Irama.blogg.se .
När jag ändå håller på och gästbloggar kan jag lika gärna skriva lite smått om min fina ponny ;)
Han är en Newforset valack f.03. D-ponny (145,5cm). E: Rodlease Dancing gold , U:Taigans Nakita .
Han är, utan tvekan, Sveriges snällaste ponny! Vi har änsålänge inte kommit upp så långt i klasserna. Hösten - 10 tävlade vi lite smått LC (med som bäst 76%) och LB (med som bäst 77%) klasser, och iår har vi debuterat LA-klasserna. Ridit lite LA:1or, LA:2or, och LA:4or. Hoppas på att kunna debutera LAP:1 nu i Juli. Vi har hoppat med placeringar upp tom LC+5. Även hoppat några LBer, som gått sådär halvbra. Han är ju lite envis, även denna ponny. Och man måste övertyga honom om han ska hoppa. Men den senaste LBn kom vi runt med ett stopp endast haha!
I slutet av Juliska vi åka ner till Vetlanda (Usch, 9 timmar dit :( ) och delta i New Forest SM!
Jag är en tjej som är väldigt glad, och kan vara oseriös i bland. Skrattar och ler 99 % av dagen typ. Godis är mitt liv! När jag inte är i stallet bloggar jag på Irama.blogg.se, är med kompisar, eller är hemma med min mamma, pappa, min bror och mina två hundar.
Tack för mej! Det har varit superroligt att få gärstblogga här (: Hoppas att det inte blev förlångt, men det är läsvärt!
/Irma Björnwall, http://Irama.blogg.se
